Yrsa från kontoret ringde igår kväll och undrade om jag ville börja tidigare än 07! Givetvis sa jag -om du har nån bra körning att ge mej ;) Och det fick jag, skulle hämta 06.30 på norre katts hotell och lämna på flygplatsen i Kastrup/Danmark. Go sväng det där och skönt komma från stan utan att det är färdtjänst eller resam, brukar va lite roligare kunder, inte en massa prat om sjukdomar och elände. För ibland är det riktigt ledsamt och jobbigt att köra folk som är sjuka, vissa glömmer man nog aldrig utan dom etsar sej fast!
Körde för ett tag sen en mamma och hennes son ner till Lund, sonen va runt 12 år skulle på strålbehandling "igen" det va fjärde gången som cancern kom tillbaka och denna gången va det blodcancer. Grabben hade allts haft cancer fyra gånger och på fyra olika ställen i kroppen! Det var så fruktansvärt plågsamt att lyssna på när mamman försökte vara stark och pratade med grabben om behandlingen som skulle komma igång igen, jag kände hur tårarana kom i ögonen hela tiden och det va några som jag inte kunde hålla tillbaka! Efter ett tag så säger grabben -Mamma du behöver inte oroa dej, jag vet vad som händer och det är ingen fara med mej, jag klarar mej! Då va det ett faktum att mina tårar inte gick att hålla tillbaka, tur att dom satt bak och inte såg alla tårarna som bara kom! Barn är så otroligt starka, har en sån livsvilja och dom är fantastiskt underbara! Jag hoppas av hela mitt hjärta att grabben överlever sjukdomen, att alla ska överleva det! Detta fick mej att tänka till, fick mej en sån tankeställare när jag själv fick blodpropparna! Saker och ting betyder inte så mycket, utan att göra saker som är kul, som man vill och kanske drömmer om! Att vara med dom som betyder i ens liv! Man ska inte vänta och skjuta på saker, man vet aldrig hur länge man har hälsan eller ens lever! Självklart är det roligt att ha fina grejer men det är inte det som är det viktiga, det finns viktigare saker i livet! Den/dom du älskar, nära och kära, vänner eller vem det nu är!
Vänta inte med det, utan lev nu, inte nästa vecka eller nästa år, utan nu!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar